O, månne Jesus älskar oss? Säg har Han
Väl uppenbarat oss sitt hjärtelag?
Och har för oss i gärning och i sanning
Hans kärlek strålat fram i fulla drag?
Du ser på dig och menar, att Han skulle
Förändras såsom du, lik havets våg,
Men ej är vågen bilden av den kärlek,
Du i hans liv och död förklarad såg.
Rannsaka Skriften! Hör vad ordet säger,
Dess vittnesbörd kan ej bedraga dig;
Guds barn och vänner har ju därpå alla
Till evig salighet förlitat sig.
Vad har han gjort för oss? Begynn att fråga
Den lilla stjärna, vilken log så klar
Utöver krubban i det låga stallet (1),
Då rum för
barnet ej i staden var.
Vad har han gjort för oss? O, fråga sedan
Egypten, Nasaret, Jerusalem,
Judéens berg och Galiléens dalar
Och Kidrons tysta bäck - o fråga dem!
Betanien, Kapernaum och Kana,
De har ju alla blott ett svar att ge,
Tiberias djupblå våg ock viskar sakta:
Se, hur Han älskar syndare - o, se!
Och fråga alla dem Han tröstat och hjälpt:
Jairi dotter, konungsmannens son (2),
Ja, ock den arma kananeiska kvinnan (3),
Som kom en dag till Honom fjärran från.
1, Matt 1:19, 2, Luk 8:41-56, Joh 4:46-52,
3, Matt 15:21-28.
Och fråga samaritiskan vid brunnen (1)
Och änkan uti Nain vid sonens bår (2)
Och kvinnan uti Simons hus, som torkar (3)
Hans helga fötter med sitt huvudhår.
O, fråga Bartimeus där vid vägen (4)
Och fråga mannen vid Betesda damm (5)
Och alla dessa krymplingar och sjuka (6),
De andra ock till Honom man bar fram.
Ja, fråga även mödrarna, som vågar (7)
Att nalkas Honom med de kära små,
Att Han må lägga sina helga händer
På deras späda huvuden också.
1, Joh 4:1-42, 2, Luk 7:11-16, 3, Luk 7:32-50,
4, Mark 10:46-52, 5, Joh 5:2-9, 6, Matt 4:24,
7, Luk 18:15-18.
Vad svarar alla dessa? Jo, de svarar:
Se hur Han älskar syndare! O se,
Hur hult Han går omkring att hjälpa, hela
Och lindra jordens nöd och syndens ve.
Till slut i helig stillhet du ock frågar
Getsemane, den helga, dyra ort,
Där Han så ofta vandrade i kvällen,
Sen Han om dagen väl åt alla gjort.
Dit kom Han att i ensamheten tala
Med Honom, ur vars sköt´ Han gången var,
Dit kom Han att i bön det hjärta lätta,
Som hela världens synd och smärta bar.
O, fråga oljeberget, örtagården (1),
Där daggen av hans blodsvett färgas röd,
Då, Han om natten kämpar med sin Fader,
Av alla övergiven i sin nöd.
Vad svarar dessa? Lyssna till den viskning,
Som susar sakta mellan träden fram:
Var finns en kärlek lik med Jesu kärlek,
Och vem på jorden älskar som Guds Lamm?
Ja, fråga äntligt ock den vilda skara (2),
Som kommer där med lyktor och med bloss,
Att överfalla, fängsla, binda Honom:
O, månne Jesus verkligt älskar oss?
Och fråga Petrus, som går ut och gråter (3)
I morgongryningen så bittert - säg,
Om inte även dessa tårar hittar
Med vittnesbördet till ditt hjärta väg?
Må vi ock slutligt ställa oss vid korset (4)
Och se och höra, vad där ännu sker,
Till dess Han ropar sitt: "Det är fullkomnat"
Och böjer huvudet i döden ner.
1, Luk:22:39-45, 2, Matt 26:47-57,
3, Matt 26:75, 4, Luk 23:32-47.
Se där en kärlek, Han oss har bevisat,
Vad mera vittnesbörd behöver vi?
Så älskar Jesus - o, se upp till Honom
Och lär att se hans hjärtelag häri.
Se upp till honom från de mörka djupen
Av synd och nöd och otro inom dig,
Och vid hans kärleks glans skall själva natten
I ljuvlig klarhet snart förbyta sig.
Ursprungligen:
O, månne Jesus älskar oss? Säg har Han
Väl uppenbarat oss sitt hjertelag?
Och har för oss i gerning och i sanning
Hans kärlek strålat fram i fulla drag?
Du ser på dig och menar, att Han skulle
Förändras såsom du, lik hafvets våg,
Men ej är
vågen bilden af den kärlek,
Du i hans lif och död förklarad såg.
Rannsaka Skriften! Hör hvad ordet säger,
Dess vittnesbörd kan ej bedraga dig;
Guds barn och vänner hafva derpå alla
Till evig salighet förlitat sig.
Hvad har han gjort för oss? Begynn att fråga
Den lilla stjerna, hvilken log så klar
Utöfver krubban i det låga stallet (1),
Då rum för barnet ej i staden var.
Hvad har han gjort för oss? O, fråga sedan
Egypten, Nazaret, Jerusalem,
Judeens berg och Galileens dalar
Och Kidrons tysta bäck - o fråga dem!
Betanien, Kapernaum och Kana,
De hafva alla blott ett svar att ge,
Tiberias djupblå våg ock hviskar sakta:
Se, hur Han älskar syndare - o, se!
Och fråga alla dem Han tröstat, hulpit:
Jairi dotter, konungsmannens son (2),
Ja, ock den arma kananeiska qvinnan (3),
Som kom en dag till Honom fjerran från.
1, Matt 1:19, 2, Luk 8:41-56, Joh 4:46-52,
3, Matt 15:21-28.
Och fråga samaritiskan vid brunnen (1)
Och enkan uti Nain vid sonens bår (2)
Och qvinnan uti Simons hus, som torkar (3)
Hans helga fötter med sitt hufvudhår.
O, fråga Bartimeus der vid vägen (4)
Och fråga mannen vid Betesda dam (5)
Och alla dessa krymplingar och sjuka (6),
Dem andra ock till Honom buro fram.
Ja, fråga äfven mödrarna, som våga (7)
Att nalkas Honom med de kära små,
Att Han må lägga sina helga händer
På deras späda hufvuden också.
1, Joh 4:1-42, 2, Luk 7:11-16, 3, Luk 7:32-50,
4, Mark 10:46-52, 5, Joh 5:2-9, 6, Matt 4:24,
7, Luk 18:15-18.
Hvad svara alla dessa? Jo, de svara:
Se hur Han älskar syndare! O se,
Hur huldt Han går omkring att hjelpa, hela
Och lindra jordens nöd och syndens ve.
Till slut i helig stillhet du ock fråge
Getsemane, den helga, dyra ort,
Der Han så ofta vandrade i qvällen,
Se´n Han om dagen väl åt alla gjort.
Dit kom Han att i ensamheten tala
Med Honom, ur hvars sköt´Han gången var,
Dit kom Han att i bön det hjerta lätta,
Som hela verldens synd och smärta bar.
O, fråga oljeberget, örtagården (1),
Der daggen af hans blodsvett färgas röd,
Då, Han om natten kämpar med sin Fader,
Af alla öfvergifven i sin nöd.
Hvad svara dessa? Lyssna till den hviskning,
Som susar sakta mellan träden fram:
Hvar finns en kärlek lik med Jesu kärlek,
Och hvem på jorden älskar som Guds Lam?
Ja, fråga ändtligt ock den vilda skara (2),
Som kommer der med lyktor och med bloss,
Att öfverfalla, fängsla, binda Honom:
O, månne Jesus verkligt älskar oss?
Och fråga Petrus, som går ut och gråter (3)
I morgongryningen så bittert - säg,
Om icke äfven dessa tårar hitta
Med vittnesbördet till ditt hjerta väg?
Må vi ock slutligt ställa oss vid korset (4)
Och se och höra, hvad der ännu sker,
Till dess Han ropar sitt: "Det är fullkomnadt"
Och böjer hufvudet i döden ner.
1, Luk:22:39-45, 2, Matt 26:47-57,
3, Matt 26:75, 4, Luk 23:32-47.
Se der en kärlek, Han oss har bevisat,
Hvad flere vittnesbörd behöfva vi?
Så älskar Jesus - o, se upp till Honom
Och lär att se hans hjertelag häri.
Se upp till honom från de mörka djupen
Af synd och nöd och otro inom dig,
Och vid hans kärleks glans skall sjelfva natten
I ljuflig klarhet snart förbyta sig.
Inlägg
